• FORSKNING •
En studie från Lunds universitet visar att betygsreformen 2012, då elever började få betyg redan i årskurs sex, ökade risken för depression och ångest bland flickor med omkring 40 procent. Forskarna varnar för att prestationspress kan slå särskilt hårt mot unga flickor.
En ny studie från Lunds universitet visar att införandet av tidigare betyg i årskurs sex har haft negativa konsekvenser för ungas psykiska hälsa – särskilt för flickor.
När betygsreformen genomfördes 2012 fick elever i Sverige för första gången sina första betyg redan i årskurs sex, istället för i årskurs åtta. Forskarna analyserade registerdata för drygt 520 000 barn födda mellan 1992 och 2000 och jämförde hälsoutfall mellan elever som började skolan precis före och efter reformen.
Resultaten, publicerade i tidskriften Health Economics, visar att flickor som omfattades av reformen hade en 40 procents relativ ökning av risken att diagnostiseras med depression eller ångestsyndrom. Andelen flickor med en sådan diagnos steg från 1,4 till 2,0 procent.
– Flickor är ofta mer känsliga för prestationspress. Tidigare forskning har visat att de gynnas psykiskt av att få bättre betyg än deras faktiska prestation, vilket antyder att återkoppling spelar en större roll för deras välmående, säger Anna Linder, forskare i hälsoekonomi vid Lunds universitet.
Studien indikerar också ett möjligt samband mellan tidigare betyg och ökad risk för alkoholrelaterade diagnoser bland både pojkar och flickor, även om dessa resultat är mer osäkra och kräver vidare forskning.
Forskarna betonar vikten av att både skola och föräldrar är medvetna om att barn reagerar olika på betygssystemets krav. För vissa kan betyg bli en källa till motivation, men för andra förstärka känslor av misslyckande.
– Vi vill gärna följa upp med långsiktiga analyser, exempelvis hur tidigare betyg påverkar övergången till högre utbildning och förskrivning av antidepressiva läkemedel, säger Linder.
Studien i korthet
-
Metod: Registerstudie av drygt 520 000 barn födda 1992–2000
-
Utfallsvariabler: Psykiatriska diagnoser för depression, ångest och alkoholbruk
-
Resultat: Signifikant ökad risk för depression och ångest bland flickor
-
Publikation: Adolescent Mental Health: Impact of Introducing Earlier Compulsory School Grades i Health Economics
-
Finansiärer: Folkhälsomyndigheten, Vetenskapsrådet och Forte
Läs originalartikeln:
Hansdotter, Å. Tidigare betyg ökar risken för depression bland flickor. (Lunds universitet, 9 juli 2025)
Länk till studien:
Linder A, Gerdtham UG, Heckley G. Adolescent Mental Health: Impact of Introducing Earlier Compulsory School Grades. Health Econ. 2025 Sep;34(9):1731-1746. doi: 10.1002/hec.4982. Epub 2025 Jul 9. PMID: 40629918; PMCID: PMC12316578.