• AKTUELLT •
Nationella riktlinjer föreslår ofta en nedtrappning av antidepressiva på några veckor – men ny forskning pekar på att detta kan vara riskabelt. Enligt experter ökar risken för allvarliga utsättningssymptom markant vid för snabb dosminskning.
Det är i dag välkänt att en stor andel av dem som försöker sluta med antidepressiva läkemedel upplever olika former av utsättningssymptom. Oro, ångest, yrsel, sömnproblem och synstörningar hör till de vanligaste. Trots det är symptomen ofta dåligt beskrivna i vårdens riktlinjer – om de alls nämns.
Anders Sørensen, psykolog och forskare, har i sin doktorsavhandling jämfört nedtrappningsrekommendationer från 21 höginkomstländer. Han konstaterar att ungefär hälften av riktlinjerna inte nämner utsättningssymptom alls, och att många bagatelliserar dem som milda och snabbt övergående – vilket står i kontrast till vad forskningen visar. “Det var enorma skillnader mellan riktlinjerna och människors faktiska upplevelser”, säger han till Svenska Dagbladet.
Enligt Sørensen beror mycket av problemen på att utfasningen ofta sker för snabbt. Hjärnan behöver tid att anpassa sig till förändringen, särskilt eftersom receptorer för serotonin påverkas under behandling med SSRI. Vid abrupt utsättning kan denna anpassning bli alltför plötslig, vilket leder till besvärliga symptom.
David Taylor, professor i psykofarmakologi vid King’s College London, påpekar att utfasning ofta sker linjärt – med lika stora dosminskningar varje gång – vilket inte överensstämmer med hur läkemedlens effekt avtar. “Det är ofta i slutet av nedtrappningen som symptomen blir svårast”, säger han i intervjun.
Taylor rekommenderar därför en så kallad hyperbolisk nedtrappning, där man minskar dosen snabbt i början men mycket långsamt mot slutet. Denna metod har växt fram ur patienters egna erfarenheter och stöds av studier. Han menar att nedtrappningen för vissa kan behöva ta flera månader – ibland år – för att vara hanterbar.
I Sverige är riktlinjerna betydligt mindre tydliga. I det nationella vårdprogrammet nämns att utsättning bör ske över “flera veckor”, men utsättningssymptom tas inte upp. Enligt Sørensen är detta ett stort problem, eftersom symptomen ofta misstas för ett återfall i depression. “Många får höra att de är sjuka igen och behöver börja medicinera på nytt, trots att det kan röra sig om övergående utsättningsreaktioner”, säger han till SvD.
Att vissa fortsätter ta antidepressiva handlar i många fall om att undvika just dessa symptom – inte om att de fortfarande är hjälpta av medicinen. “Men det är inte samma sak som att säga att läkemedlet inte hjälpte i början”, tillägger Sørensen.
En annan utmaning är att läkemedelsformen ofta försvårar långsam nedtrappning. Sørensen tipsar om att lösa tabletter i vatten eller räkna kulor i kapslar för att kunna göra mer exakta dosjusteringar.
Slutligen understryker Sørensen att det inte bara handlar om fysiska reaktioner. Många patienter som avslutar behandlingen möter åter känslor som tidigare dämpats. “Du vaknar upp till dig själv när du går av de här läkemedlen – och det kan vara både positivt och svårt”, säger han till Svenska Dagbladet.
Originalartikel:
Forskare: Många trappar ner antidepressiva fel (Svenska Dagbladet, 2025-04-21)
