• DEBATT •
Trots att antipsykotika är standardbehandling vid akuta psykostillstånd är den vetenskapliga evidensen för deras effekt oväntat svag. I en debattartikel i Tidsskrift for Den norske legeforening ifrågasätter psykiatern Trond F. Aarre både nyttan av läkemedlen och deras roll vid tvångsbehandling.
I en debattartikel i norska läkarföreningens tidskrift, Tidsskrift for Den norske legeforening (mars 2025), ifrågasätter psykiatern Trond F. Aarre den vetenskapliga grunden för användningen av antipsykotika vid akuta psykostillstånd.
Trots att läkemedlen länge setts som självklara – och ofta används även vid tvångsbehandling – visar forskningen enligt Aarre att den faktiska nyttan är betydligt mindre än vad som ofta antas.
“Problemet är inte brist på evidens för effekt, utan evidens för brist på meningsfull effekt,” skriver Aarre.
Mycket små effekter i forskning och klinisk praktik
Aarre lyfter flera metodproblem i befintliga studier, såsom abrupt utsättning av medicin före den slumpmässiga fördelningen av deltagare, vilket kan förstärka intrycket av läkemedlens effekt. Dessutom visar mätningar baserade på PANSS-skalan (ett etablerat mått för psykotiska symtom) att de flesta patienter bara uppnår minimal förbättring – och många inte ens det.
I en metaanalys nämnd i artikeln hade endast omkring 23 procent av patienterna en betydande förbättring (50 procents symtom-minskning). I nordamerikanska studier var skillnaden mellan antipsykotika och placebo ofta så liten att den inte anses kliniskt meningsfull.
Betydelse för tvångsbehandling
Eftersom tvångsbehandling enligt norsk lag kräver “väsentlig förändring” i tillståndet, ifrågasätter Aarre om dagens användning av antipsykotika lever upp till lagens krav. De flesta patienter uppnår, enligt honom, inte tillräcklig förbättring för att tvångsbehandling ska vara berättigad.
Viss nytta för enskilda
Aarre betonar dock att vissa patienter kan ha individuell nytta av antipsykotika – särskilt vad gäller att dämpa agitation (inre oro/upprördhet, red. anm.), irritabilitet och aggression. Även en partiell effekt kan göra stor skillnad för livskvalitet och möjlighet till ett självständigt liv.
Slutsats: Dags för ökad vetenskaplig prövning
Efter över 60 års användning av antipsykotika finns enligt Aarre bara svag evidens för meningsfull effekt hos majoriteten av patienter. Han menar att det är dags att öppet erkänna dessa begränsningar och föreslår att man i fortsättningen använder termen “neuroleptika” snarare än “antipsykotika”, eftersom läkemedlens faktiska effekter mot psykoser är så pass osäkra.
🔗 Läs hela artikeln i Tidsskrift for Den norske legeforening:
Har antipsykotika effekt mot akutt psykose? (av Trond F. Aarre)
