När känslorna kommer tillbaka – den andra sidan av psykofarmakautsättning

0
12

• AKTUELLT •

När psykiatriska läkemedel trappas ner försvinner inte bara biverkningar – ofta återvänder också känslor som länge varit dämpade. I en tankeväckande artikel i Mad in America belyser den danske psykologen och forskaren Anders Sørensen en ofta förbisedd aspekt av psykofarmakautsättning: vad händer när känslorna kommer tillbaka.


Känslornas återkomst efter medicin

För många som trappar ut psykofarmaka är frågan om hur man trappar ner i fokus. Men Sørensen menar att en lika viktig fråga är: Vad gör vi när känslorna kommer tillbaka? De gör det nämligen när medicinens dämpande effekt upphör. Många möts av ett ”emotionellt uppvaknande” – en kaskad av sorg, vrede, glädje, skam eller ångest som kan kännas både vackert och skrämmande.

Känslorna som vällde in hos klienten “Sofie” fick henne att tro att hon var på väg att bli sjuk igen. Men det hon egentligen upplevde var: att känna. Att känslorna återkom är inte ett återfall, utan snarare en återkoppling till det inre livet.

Känslor som signaler – inte symtom

Sørensen förklarar att känslor inte är fel eller farliga – de är inre kompassignaler som pekar på behov, värderingar, sörjda relationer eller oläkta sår. Psykofarmaka fungerar, i likhet med undvikande beteenden och skadliga copingstrategier, som emotionell reglering – de stänger ner det inre systemet. Men när medicinen försvinner återstår ett inre kaos för många. Då behövs stöd för att navigera den emotionella terrängen.

En grundkurs i känslor – som vi aldrig fick i skolan

Sørensen erbjuder en slags emotionell grundkurs för dem som måste lära sig känna igen sina känslor på nytt efter år av medicinering. Några centrala teman:

  • Sorg: Uppstår vid förlust. Visar vad vi bryr oss om. Fördjupar tillhörighet och ärlighet.
  • Ilska: Signal om kränkta gränser. Rätt anpassad ilska hjälper oss sätta gränser och ta ansvar.
  • Ångest: Kroppens alarmsystem. Kan misstolka fara efter trauman. Pekar ofta på det som är viktigt för oss.
  • Skuld: Handlar om brott mot våra egna värderingar. Motiverar förbättring, men kan bli destruktiv när den fastnar.
  • Skam: Vår mest smärtsamma känsla. Handlar om vår självbild. Den förlängs av hemlighet men krymper i empati.
  • Sorg och förlust: Handlar inte bara om död, utan om det oåterkalleliga. Många sörjer förlorade år eller relationer efter långvarig medicinering.

Känslor som kompass

Sørensen beskriver känslor som en inre kompass: de visar oss vad som betyder något. Men när vi levt länge med medicin, trauman eller undvikande så kan kompassen bli skev. Det betyder inte att känslorna är “fel” – men att de behöver tolkas försiktigt.

Det går att lära sig navigera efter kompassen igen, men det kräver trygghet, empati och ibland hjälp att skilja på “nu” och “då”.

Det djupare arbetet

Sørensen avslutar med att peka på den verkliga frågan: inte “vad är det för fel på mig?”, utan “vad har hänt mig?” och “vad betyder något för mig nu?”

Att sluta med medicin är inte bara ett fysiskt projekt. Det är en existentiell resa in i det man en gång dövade: behov, värderingar, smärta, kärlek, rädsla, vilja.

För många är den verkliga vändpunkten inte när känslorna försvinner, utan när de inte längre skrämmer. När man kan sitta med sin sorg, sin ångest, sin oro, utan att fly. Då återvänder friheten.

Om författaren
Anders Sørensen, dansk psykolog och forskare med doktorsexamen i psykiatri, verksam i Köpenhamn. Han är en ledande röst för säker utsättning av psykofarmaka och författare till den kommande boken Crossing Zero – The Art and Science of Coming and Staying Off Psychiatric Drugs.

 


Originalartikeln:
🔗
Waking Up to Your Emotions 101: The Other Side of Psychiatric Drug Withdrawal (Mad in America, 2025-06-23)