• AKTUELLT •
Forskare ser allt starkare samband mellan barns bakterieflora och utvecklingen av neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd. I en artikel i Svenska Dagbladet beskrivs hur mikrobiomet påverkar hjärnan – och varför det är dags att ta tarmflorans betydelse på allvar.
Under lång tid ansågs kopplingen mellan mage och hjärna som långsökt – till och med galen. Men nu växer forskningsstödet för att tarmens bakterier spelar en viktig roll i utvecklingen av neuropsykiatriska tillstånd som autism och adhd. Det rapporterar Svenska Dagbladet i en artikel av Maria Jelmini (12 december 2024).
Docent Rochellys Diaz Heijtz vid Karolinska institutet var en av de första i Sverige att intressera sig för ämnet. Hon noterade att många barn med autism också hade magproblem. I dag visar både djur- och människostudier att sammansättningen av bakterier i tarmen – det så kallade mikrobiomet – kan påverka hjärnans utveckling och barns beteende.
Mikrobiomet etableras från födseln och formas särskilt under de första tre levnadsåren – en period då också hjärnans utveckling är som mest intensiv. Skillnader i bakterieflora har visat sig kunna korreleras med kognitiv och motorisk utveckling, och barn med genetisk sårbarhet för autism har i flera studier haft mindre gynnsam bakterieflora än andra.
Artikeln beskriver också hur tidig antibiotikaanvändning kan störa utvecklingen av mikrobiomet. I flera stora studier – både svenska och internationella – har barn som exponerats för antibiotika i fosterlivet eller under de första levnadsåren visat ökad risk för att utveckla autism eller adhd.
Enligt Diaz Heijtz kan detta öppna ett viktigt fönster för tidiga interventioner. Ett möjligt verktyg är probiotika, alltså tillskott av goda bakterier. Även om forskningen ännu är ung och resultaten varierar, visar flera studier på positiva effekter – särskilt på social förmåga och känsloreglering.
Forskare som Catharina Lavebratt vid KI och professor Sven Bölte betonar samtidigt att mer forskning krävs innan probiotika kan rekommenderas kliniskt. Men bilden är tydlig: tarmfloran är inte längre en perifer fråga inom neuropsykiatrin – den kan vara en nyckel till förståelsen av både orsaker och möjliga behandlingar.
🔗 Inte längre ”galet” – tarmfloran påverkar autism och adhd
(Svenska Dagbladet, 12 december 2024)
