• AKTUELLT •
Adhd-diagnoserna ökar kraftigt bland barn och unga i Sverige – men varför? Svenska Dagbladet granskar siffrorna, variationerna mellan kommuner och det växande ifrågasättandet av både diagnoser och medicinering.
Adhd-diagnoser i Sverige – en växande och ojämnt fördelad trend
Antalet adhd-diagnoser bland barn och unga i Sverige ökar kraftigt, med stora regionala skillnader. I Åsele i Västerbotten medicinerades 21,8 procent av pojkarna i åldern 10–17 år under 2024. Liknande siffror ses i grannkommunerna Lycksele, Storuman och Malå. Mönster som detta väcker frågan: Vad förklarar den regionala variationen – är det barnens behov, vårdstrukturerna eller samhällsförhållanden som styr?
Mikaels berättelse: snabb diagnos, tveksamma konsekvenser
Artikeln skildrar Mikaels resa från gymnasiesvårigheter till en snabb adhd-diagnos på en privatklinik i Köpenhamn, följt av medicinering och senare avskrivning av diagnosen. Hans upplevelse belyser hur enkel tillgången till utredningar, ofta genomförda av privata aktörer, kan leda till överdiagnostik. Mikael beskriver hur medicinerna först hjälpte, men snabbt ledde till biverkningar och att de förlorade effekt. Till sist valde han att sluta med dem och fokusera på livsstilsförändringar istället.
Forskare om diagnosexplosionen: lindrigare fall får diagnos
Forskare som Mats Johnson och Sebastian Lundström pekar på en ”diagonosglidning”, där lindrigare fall idag får diagnos som tidigare inte skulle klassats som adhd. Samtidigt visar forskning att graden av adhd-symptom inte har ökat – snarare har tolkningen av dem förändrats. Vårt samhälle ställer höga krav på prestation och struktur, vilket gör att fler faller utanför normerna.
Privatisering och efterfrågan driver utvecklingen
Privata adhd-kliniker har vuxit fram för att möta den höga efterfrågan, men kvaliteten på utredningarna ifrågasätts av flera regioner. Det finns farhågor om att dessa aktörer fokuserar ensidigt på adhd, utan att utesluta andra orsaker till problemen.
Malmöprojekt: få diagnosen struken
I ett pilotprojekt i Malmö fick 50 av 75 personer sin adhd- eller autismdiagnos avskriven efter en ny bedömning. Vissa hade aldrig upplevt att de hade adhd, medan andras symtom klingat av med åldern. Chefsöverläkaren Sophia Eberhard betonar behovet av att ge hjälp till barn med “adhd-drag” – utan att alltid gå vägen via en formell diagnos.
Paradoxen: fler diagnoser där färre borde finnas?
Enligt forskningen är adhd starkt korrelerad med faktorer som låg utbildningsnivå och inkomst. Trots det är det ofta i mer välbeställda områden som flest barn får adhd-diagnos och medicinering. I till exempel höginkomstkommunen Täby medicineras tre gånger så många pojkar som i storstadsområden som Malmö. Samtidigt får barn i socioekonomiskt svagare eller mer etniskt mångfaldiga områden ofta inte den hjälp de behöver på grund av stigmatisering eller andra barriärer.
Mikaels slutsats: Vi måste prata om orsakerna
Mikael, som i dag jobbar i butik och klarar vardagen utan mediciner, menar att fokus borde ligga mer på orsakerna till svårigheterna än på att snabbt erbjuda diagnoser och medicin. Han pekar på samhällets roll i att normalisera medicinering istället för att fråga vad som faktiskt skaver i människors liv.
Originalartikel
🔗 “Hur fick 22 procent av pojkarna i Åsele adhd?” (Svenska Dagbladet, 2025-06-29)
