• AKTUELLT •
Trycket på ADHD-utredningar i Sverige ökar snabbt – och utvecklingen är inte längre hanterbar, menar Göteborgs-Postens ledarskribent Naomi Abramowicz. Diagnoserna ökar kraftigt, samtidigt som stora delar av barn- och ungdomspsykiatrins resurser binds upp av just ADHD.
I en ledare i Göteborgs-Posten (5 juni 2025) varnar Naomi Abramowicz för en utveckling där ADHD-utredningar och -diagnoser tar över barn- och ungdomspsykiatrin. Hon beskriver hur efterfrågan på utredningar vuxit så mycket att den offentliga vården inte längre räcker till – och hur privata kliniker, ibland med tveksamma metoder och intressen, fyller det växande behovet.
Många av de privata ADHD-klinikerna, visar en SVT-granskning, erbjuder snabblån för att finansiera utredningarna och levererar diagnoser med låg kvalitet – ibland helt digitalt och utan fysisk läkarkontakt. Regeringen har gett två myndigheter i uppdrag att granska branschen, men Abramowicz menar att det behövs mer än enstaka åtgärder.
Det verkliga problemet, skriver hon, är den explosiva ökningen av ADHD-diagnoser. Enligt Socialstyrelsens prognoser väntas 15 procent av alla pojkar mellan 10–17 år ha en ADHD-diagnos redan i år – en tredubbling jämfört med de nivåer som internationellt anses mer rimliga.
Idag går hela 70 procent av barn- och ungdomspsykiatrins resurser till ADHD-utredningar och behandlingar – ofta med psykofarmaka. Det leder till undanträngningseffekter som drabbar andra barn i behov av vård. Att bara ösa in mer resurser är ingen lösning, menar Abramowicz.
Hon efterlyser i stället en djupare samhällsanalys: Hur påverkar skolans ökade krav, digitaliseringen, och förändrade normer kring barns beteenden denna utveckling? Det är först med svar på sådana frågor som man kan vända den ohållbara utvecklingen, avslutar hon.
Originalartikel:
Ökningen av adhd-diagnoser är ohållbar (Göteborgs-Posten, 2025-06-05)