• FORSKNING •
Norska forskare spårar ökande ungdomsdepressioner och beteendeproblem till både fattigdom och negativa upplevelser i hemmet.
Av Richard Sears Svensk översättning: Lasse Mattila
En ny studie som publicerats i Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology visar att upplevda ekonomiska svårigheter i familjen (poor perceived family finances – PFF) och familjebaserade negativa barndomsupplevelser (ACE) var för sig är förknippade med depressionssymtom och beteendeproblem hos ungdomar från Norge.
Forskningen, som leds av Sondre Aasen Nilsen vid Regional Centre for Child and Youth Mental Health and Child Welfare, visar också att ungdomar från låginkomstfamiljer är betydligt mer benägna att rapportera familjebaserade negativa barndomsupplevelser (ACE) än sina jämnåriga. Författarna skriver:
“Exponeringen för familjebaserade ACEs var starkt socialt mönstrad, där de som rapporterade dålig PFF uppvisade högre exponering för alla familjebaserade ACEs än sina jämnåriga. Familjebaserade ACEs dämpade en del av sambandet mellan dålig PFF och både depressiva problem och beteendeproblem, vilket tyder på att de kan vara en del av den väg genom vilken fattigdom påverkar psykiska problem. PFF och både kumulativa ACE och ACE-klasser hade dock oftast ett oberoende samband med psykiska problem och samverkade i allmänhet inte.”
Dessa resultat ligger i linje med en växande mängd forskning som kopplar samman negativa barndomsupplevelser och ekonomiska svårigheter med depression och psykisk ohälsa. Resultaten ger därmed ytterligare tyngd åt kritiken mot den biomedicinska modellen, som inte har lyckats identifiera konsekventa biomarkörer. Allt fler forskare ansluter sig till sociala och miljömässiga förklaringar till psykiskt lidande, inklusive fattigdom, trauma och familjedysfunktion.
Forskning från runt om i världen har kopplat ACE till dålig psykisk hälsa. Efter att teorin om kemisk obalans som orsak till psykisk ohälsa har avfärdats och forskningen misslyckats med att identifiera tillförlitliga biomarkörer för några psykiska diagnoser, söker moderna forskare i allt högre grad efter förklaringar till psykisk ohälsa utanför den biomedicinska modellens ramar. Denna växande evidensbas tyder på att de grundläggande orsakerna till psykiskt lidande mycket oftare är sociala och miljömässiga, såsom fattigdom och ACE, snarare än biologiska.
Målet med den aktuella forskningen var att undersöka sambanden mellan PFF och familjebaserade negativa barndomsupplevelser (ACE). Författarna ville också undersöka kopplingar mellan PFF och ACEs till depressionssymtom och beteendeproblem. Forskarna använde data som samlats in genom Ungdata-undersökningar, en rikstäckande studie som samlar in information om hälsa, livsstil och välbefinnande hos norska högstadie- och gymnasieelever.
I det aktuella arbetet undersöktes Ungdata-undersökningar som samlats in mellan 2017 och 2019. Eftersom frågor om ACE inte är standard för Ungdata-undersökningar begränsade författarna sin undersökning till kommuner som specifikt hade begärt ytterligare frågor om ACE. Dessa förfrågningar var vanligast för högstadieskolor, så författarna valde att begränsa sitt arbete till elever mellan 13 och 15 år. Totalt undersökte författarna uppgifter från 12 560 högstadieelever från 22 kommuner i hela Norge.
Mått
Kön rapporterades själv av varje elev, som valde mellan alternativen “pojke” eller “flicka”. Uppgifter om ålder samlades inte in direkt av anonymitetsskäl, så författarna fastställde ungefärlig ålder baserat på skolår. Föräldrarnas utbildning mättes utifrån elevens svar på en fråga om huruvida deras mor eller far hade genomgått någon högre utbildning.
Uppfattningen om familjens ekonomi bedömdes med hjälp av en enda fråga om deras ekonomiska situation under de senaste 2 åren. Studenterna kunde välja mellan följande fem svarsalternativ:
- (1) Vi har haft god ekonomi hela tiden
- (2) Vi har för det mesta haft god ekonomi
- (3) Vi har varken haft bra eller dålig ekonomi
- (4) Vi har oftast haft dålig ekonomi
- (5) Vi har haft dålig ekonomi hela tiden
Författarna definierade svarsalternativen (4) och (5) som dålig upplevd familjeekonomi.
Familjebaserade ACE mättes genom att eleverna tillfrågades om föräldrarnas alkoholkonsumtion, om de hade sett sina föräldrar berusade, om deras föräldrar bråkade ofta eller inte, om eleven ofta bråkade med sina föräldrar och om en familjemedlem avsiktligt hade slagit dem under de senaste 12 månaderna.
Depressionssymtom mättes med Depressive Mood Inventory, en självrapporteringsenkät där deltagarna skattar depressionssymtom på en skala från 1 “inte påverkats alls” till 4 “påverkats mycket”. Svaren är genomsnittliga och högre poäng indikerar högre nivåer av depressiva symtom.
Beteendeproblem mättes genom att fråga eleverna hur ofta de deltog i följande sex beteenden:
- Vandalism
- Olaga klotter
- Butikstöld/snatteri
- Undvikande av att betala
- Oövervakat vandrande nattetid
- Skolk
Mönster av ACE
Författarna identifierade fyra olika mönster av ACE. Klass 1, klassen med låg exponering, rapporterade liten exponering för någon ACE. Detta var det vanligaste mönstret, med 79,7 procent av eleverna som rapporterade låg exponering. Klass 2, föräldrar som ofta dricker, hade höga frekvenser av föräldrar som dricker flera gånger i veckan, med låga frekvenser av alla andra uppmätta ACE, inklusive att se sina föräldrar berusade. Detta var den näst vanligaste klassen med 16,7 procent av eleverna som rapporterade detta mönster. Klass 3, hotfull familjemiljö, omfattade 2,3 procent av deltagarna och kännetecknades av frekventa familjebråk mellan föräldrarna, mellan föräldrarna och eleven samt att eleven hade blivit slagen av en familjemedlem. Klass 4, hög exponering, rapporterade höga nivåer av alla uppmätta ACE. Denna kategori omfattade 1,3 procent av deltagarna.
PFF och ACEs
Elever som uppgav att de hade en låg familjeekonomi var mer benägna än sina jämnåriga att utsättas för negativa barndomsupplevelser (ACE). 60,9 procent av deltagarna från låginkomstfamiljer hamnade i klassen för låg exponering, jämfört med 80,3 procent av deltagarna som inte rapporterade dålig familjeekonomi. 21,8 procent av eleverna med dålig PFF hamnade i klass 2, föräldrar som ofta dricker, jämfört med 16,6 procent av deras jämnåriga utan dålig PFF. Elever som rapporterade dålig PFF var också mer benägna än sina kamrater att hamna i klass 3, fientlig familj (8,9 procent jämfört med 2 procent), och klass 4, hög exponering (8,4 procent jämfört med 1,1 procent). Elever med dålig PFF löpte 1,69 gånger större risk att kategoriseras som klass 2, 4,77 gånger större risk att kategoriseras som klass 3 och 11,24 gånger större risk att kategoriseras som klass 4.
Depressiva symtom, beteendeproblem, PFF och ACE
Elever som rapporterade dålig PFF hade fler depressionssymtom jämfört med sina jämnåriga (medelvärde 2,68 jämfört med 2,00). Dålig PFF var också kopplad till fler beteendeproblem (medelvärde 0,47 jämfört med 0,24). Elever med fler kumulativa ACE:er var mer benägna att rapportera depressiva symtom och beteendeproblem. Depressiva symtom och beteendeproblem ökade också baserat på vilken kategori författarna sorterade deltagarna i, med kategori 4 (hög exponering) förknippad med mest depression / beteendeproblem och kayegori 1 (låg exponering) förknippad med minst. Författarna noterar att både dålig PFF och familjebaserade ACE:er var förknippade med depressiva symtom och beteendeproblem, även när uppgifterna korrigerades för att ta hänsyn till dessa exponeringar.
Begränsningar
Författarna konstaterar att det finns flera begränsningar i den aktuella studien. Studiens design innebär att författarna bara kan tala om samband, inte orsaker, vilket innebär att de inte definitivt kan säga att dålig PFF eller ACE orsakar depressiva eller beteendemässiga problem. PFF delades in i “dålig” och “inte dålig”, vilket kan missa några av subtiliteterna i uppgifterna. Uppgifter om många ACE:er som kan påverka ungdomars psykiska hälsa (till exempel föräldrars skilsmässa, föräldrars psykiska hälsa och försummelse) fanns inte tillgängliga. Enkätdata var självrapporterade, vilket innebär att uppgifterna var sårbara för studenternas fördomar och felaktiga minnesbilder. Majoriteten av de data som användes i den aktuella syudien samlades in i Östnorge, vilket avsevärt begränsar generaliserbarheten till andra populationer.
Forskning från USA, Storbritannien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Mexiko, Honduras, Kina och Japan har kopplat ACE till dålig psykisk hälsa. Detta inkluderar kopplingar mellan ACE och ångest, depression, ADHD-symtom och dålig mental hälsa senare i livet. ACE har också kopplats till ökad risk för död i tidig vuxen ålder, självmord, psykoser och livslång fysisk och kognitiv funktionsnedsättning. Forskning har också upprepade gånger kopplat fattigdom till dålig mental hälsa, inklusive psykoser, och neurologiska/beteendemässiga problem.
****
Nilsen, S. A., Radlick, R. L., & Askeland, K. G. (2025). Poor family finances, family-based adverse childhood experiences, and depressive and behavioral symptoms in adolescence. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology. (Länk)
