Massmedicineringen

1
358

Svenska Dagbladet, 2021-01-15

Över en miljon svenskar äter antidepressiva. Ska de göra det livet ut?

Den 8 februari 2018 bestämde hon sig. I dagboken skrev Elisa: “Det här är bara början. I kväll 21:27 började jakten på mitt sanna jag, eller snarare att ha fri åtkomst till all den magi som jag vet finns där.” Hon skulle sluta med de läkemedel hon hade tagit mer än halva sitt liv.

Två år senare sitter Elisa uppkrupen på en stol vid datorn hemma i lägenheten i Bandhagen i södra Stockholm. Hon tar fortfarande antidepressiv medicin, men trappar gradvis ner dosen.

– Det är fruktansvärt. Det gör ont i hela kroppen av abstinens, jag får ångest, mardrömmar och kan inte sova. Det känns som kemisk exorcism. När det är som värst delar jag in timmarna i fyra delar och tar en kvart i taget som jag ska överleva. Men jag har slutat vara rädd.

Hon vill ha tillgång till sin hjärna igen, säger hon.

– Jag vill känna sorg, glädje och smaker som jag inte gjort sedan jag var femton. Det är så coolt när känslorna börjar vakna till liv och jag ser och hör bättre och allt som smakar annorlunda. Jag har fått en annan relation till min kropp och omgivning.

Elisa är en av de nästan 1,1 miljoner svenskar – mer än var tionde – som går på antidepressiva läkemedel. Så kallade SSRI-preparat, som påverkar halterna av bland annat signalsubstansen serotonin, är den vanligaste varianten. De skrivs ut mot depression och ångestsyndrom, i någon mån även vid ätstörningar och PMS. Nästan två av tre som tar dem är kvinnor.

Sedan 2006 har utskrivningen i Sverige ökat med 25 procent, från 80 patienter per 1 000 invånare till 102. Sverige ligger på sjätte plats bland OECD-länderna och 1,5 gånger så högt som genomsnittet. Allra högst är förskrivningen på Island.

I Sverige beror den ökade förskrivningen främst på att allt fler fortsätter att ta sina läkemedel under lång tid. När SSRI-preparaten kom rekommenderade läkemedelsmyndigheter runt om i världen kurer på 3-6 månader, nu kan patienter ta dem i 15–20 år. Socialstyrelsen konstaterade 2019 att 60 procent av de svenskar som tar antidepressiva har gjort det i över nio år.

En förklaring kan vara att många patienter, precis som Elisa, får svåra abstinenssymtom när de försöker sluta med tabletterna. Då kan det verka enklast för läkaren att bara fortsätta medicineringen.

Läs hela artikeln på SvD här.

1 COMMENT

  1. I stället för “Hjärnan” skulle jag nog hellre säga nervsystemet, som ju är mer än bara själva hjärnan.
    En stor bov i sammanhanget psykisk ohälsa av alla slag, är den stress, sårbarhet och reella hot som samhället skapar även för den som inte har några höga krav på livskvalitet. Som jag tänker mig det, så är dom som ytterst är ansvariga för policyn med medicinering som det högsta goda, själva inte sådana som löper stor risk för att drabbas av allvarlig eller långvarig psykisk ohälsa.