Kraftsamling för ett hälsofrämjande samhälle

Forum för Health Policy, 2020-01-31

Ing-Marie Wieslegren

Jag var med om en historisk händelse i förra veckan. Fem utskott i riksdagen; Social-, socialförsäkrings-, kultur-, utbildning-, arbetsmarknadsutskottet anordnade en gemensam öppen utfrågning om psykisk hälsa utifrån målen i Agenda 2030. Ett sådant gemensamt arbete runt en fråga har aldrig tidigare skett och så sker den kring psykisk hälsa. Värt att jubla över men också med sorg konstatera att det dröjt så länge. Ämnena under dagen rörde många områden och illustrerade tydligt att psykisk hälsa är en fråga som handlar om insatser från hela samhället, inte bara hälso- och sjukvård.

Vi ser år för år ökande siffror för upplevd psykisk ohälsa i enkäter där barn och unga svarar på frågor om psykiska besvär. Parallellt ser vi att antalet barn och unga som får psykiatriska diagnoser ökar och i Socialstyrelsens öppna jämförelse från januari 2020 beskrivs en tydlig ökning mellan år 2012 och 2017 av antalet barn och unga som får en ångest eller depressionsdiagnos. 2017 fick 15 procent av unga kvinnor 17-24 år och 10 procent av unga män en psykiatrisk diagnos eller hade hämtat ut läkemedel för psykiatriska tillstånd.

Inte nog med att vi ser ökningar av både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd och sjukdomar bland barn och unga utan vi ser också tecken på en ökning bland vuxna och äldre. I hela befolkningen är det cirka en miljon människor som behandlas med antidepressiva läkemedel och psykiatriska diagnoser är den vanligaste sjukskrivningsorsaken.

Antalet besök i Barnpsykiatrin ökade med 18 % mellan 2016 och 2018. Antalet människor som söker psykiatrisk vård ökar för varje år och trots produktionsökningar klara inte vården att motsvara efterfrågan vilket innebär att antalet väntande ökar.

Det här är inte unikt. I flera internationella rapporter beskrivs liknade mönster i många länder med en ökad psykiatrisk sjuklighet som påverkar samhället på många olika plan och är en både mänsklig och samhällsekonomisk utmaning. WHO har har ett specialinitiativ kring psykisk hälsa 2019-2023.

När jag skriver det här står tåget jag sitter på stilla sedan två timmar. Det har skett en olycka säger rösten i högtalaren. När vi hör var på tågsträckan tänker vi vana pendlare att det är ännu en människa som inte orkat leva. Jag påminns brutalt om att självmorden i Sverige inte minskat utan det är fortfarande ca 1500 personer som varje år avlider på grund av suicid. Psykiatriska tillstånd kan vara dödliga. Fördröjning av insatser kan försämra prognosen och kosta människor livet.

Så här kan vi inte ha det. Vi måste på allvar förändra vårt samhälle. När det gäller den kroppsliga hälsan har vi varit mycket framgångsrika vilket märks tydligt i en åldrande befolkning och en ständigt ökande medellivslängd. Vad gjorde vi för att rå på pest och kolera. Jo den stora hälsofrämjande insatsen som gjordes på 1700 och 1800-talet var samhällsförändringar. Sophämtning och avloppssystem, borrade brunnar och rent vatten. Det var stora investeringar. Detta följdes av insatser för att rusta individerna som en allmän skola och vaccinationsprogram som ökade befolkningens motståndskraft.

Vi kan göra samma sak när det gäller psykisk hälsa. Det är hög tid att göra en rad hälsofrämjande samhällsförändringar, allt från att minska den socioekonomiska utsattheten, öka möjligheten till friluftsliv, fysisk aktivitet, motverka ofrivillig ensamhet till ett arbetsliv som motsvarar människors förmågor. Kunskapsutvecklingen kring hjärnans funktioner men också sociala innovationer och digitalisering ger oss möjligheter att främja, förebygga och behandla psykiatriska tillstånd.

Nu handlar det om att kraftsamla kring att skapa ett hälsofrämjande samhälle med individer som är rustade för att leva i dagens samhälle och utvecklas till sin fulla potential och välmående och hållbara system med täta maskor för dem som behöver vård och stöd.

För att göra det behöver vi på politisk-, tjänstemanna- och professionsnivå motverka uppgivenhet, bristande självförtroende och ge varandra hopp om att vi kan styra utvecklingen.

Läs originalartikeln här.