Expressen, 2019-08-07
En av sex tar medicin mot ångest eller depression. För att alla ska kunna få en säker behandling måste vårdcentralerna erbjuda samtalsstöd och läkare som noga behovsprövar långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel, och ger stöd vid nedtrappning, skriver Karin Schulz, generalsekreterare på föreningen Mind.
DEBATT. Av alla människor du möter i vårt land försöker var sjätte lindra sin ångest eller depression med medicin. Det betyder att många söker vård för psykiska besvär. Att allt fler vågar prata med en läkare om sina känslor är positivt. Det visar att skammen minskat kring psykisk ohälsa. Samtidigt ställer det högre krav på att vården ska kunna ta god hand om de som söker hjälp.
När man går till sin vårdcentral ska det kännas naturligt att prata om hur man mår, både fysiskt och psykiskt. Men liksom fysiska besvär kräver olika åtgärder behövs också ett varierat utbud av åtgärder för våra psykiska besvär.
Brist på viktig information
I dag ges, förutom läkemedel, motion och samtalsstöd på recept. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska samtalsstöd vara den första rekommenderade åtgärden om någon med lindrig eller medelsvår depression vänder sig till vården. Det är dock omöjligt att få information om hur många av alla som tar antidepressivt läkemedel som faktiskt också får samtalsstöd. Sannolikt får många människor medicin utan ett enda samtal då tillgången på psykologer och terapeuter är begränsad.
Förskrivningen av antidepressiva läkemedel fortsatte att öka under 2018. De förskrivs i högre utsträckning till äldre än yngre och till fler kvinnor än män. En tredjedel av alla kvinnor i åldern 85 år eller äldre hämtade ut något antidepressivt läkemedel minst en gång under 2018. Det kan tolkas som att det anses vara en del av ålderdomen att må psykiskt dåligt och att den enda åtgärden är en tablett. Samtidigt skulle nog många av oss också ha glädje av att också minska vår ensamhet och samtala om livet och den oundvikliga döden när vi blir äldre.
Störst ökning bland barn
Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått antidepressivt läkemedel förskrivet ökade med nästan 60 procent mellan 2014 och 2018. För pojkar i samma ålder var ökningen drygt 40 procent. Vi vet inte tillräckligt om hur dessa preparat påverkar den unga hjärnans utveckling på sikt och de bör därför användas med försiktighet.
Läs hela artikeln här.
Det är sorgligt. Om socialstyrelsen har jag inga större förhoppningar om att se någon reform inom. Både kropp och hjärna(ja, hjärnan är väl en del av kroppen) påverkas nog ofta negativt av psykofarmaka. Kanske blir till en psykisk skada i sig, för många, och inte bara gruppen barn. Mot barn är psykofarmaka-paradigmet, lite som att frånta dom självbestämmande innan dom själva fått en tillräckligt hög förståelse för sig själva, omvärlden, verkligheten.