Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2019-08-30
Allt fler unga har symtom på psykisk ohälsa och ökningen är större bland tjejer än bland killar. Trötthet, stress och sömnbesvär är några av de vanligaste symptomen. Det visar del tre i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors, MUCF, stora studie av ungas attityder och värderingar. – Vi behöver förstå mer om orsakerna och undersöka vilka faktorer som bidrar till att den psykiska ohälsan är så omfattande. Det är en mycket oroande utveckling som måste tas på största allvar från alla aktörer som finns runt våra unga, säger generaldirektör Lena Nyberg.
Rapporten Unga med attityd 2019 – hälsa, fritid och framtid är den sista av tre delrapporter om ungas attityder och värderingar som MUCF publicerar i år. Den bygger på en enkät till 6 000 slumpvis utvalda unga 16–29 år och den genomfördes hösten 2018. Tidigare rapporter presenterades i maj och juni och handlade om vilka samhällsfrågor som är viktigast för unga, hur de ser på politik- och demokratifrågor, på studier och på arbete och arbetsmarknad.
I den tredje och sista delen undersöker MUCF hur unga ser på sin egen fysiska och psykiska hälsa, på sin fritid, på livet i stort och på sin framtid. För första gången undersöker MUCF också hur unga ser på religion och tro.
Attityd- och värderingsstudien är en del av uppföljningen av den statliga ungdomspolitiken och genomfördes första gången 1993 av dåvarande Barn- och ungdomsdelegationen och därefter av MUCF (tidigare Ungdomsstyrelsen) 1997, 2003, 2007 och 2013. I rapporten presenteras inte bara ungas attityder och värderingar, utan deras svar jämförs också med en äldre kontrollgrupp (30 år och äldre).
– Generellt så svarar dagerns unga att de är nöjda med sitt liv och sju av tio unga ser ljust på sin framtid. Men, vi ser skillnader mellan tjejer och killar. I den yngsta undersökta åldersgruppen (16-19 år) är det mindre vanligt att tjejer är nöjda med livet, säger Lena Nyberg.
Läs hela artikeln här.
Förekomsten av psykiska besvär bland unga ökar – men inte förekomsten av psykiska sjukdom, ex klinisk depression. Se de epidemiologiska studier som Globlal Burden of Disease refererar för Sverige, https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/. Den enskilt viktigaste förklaringen till de ökade besvären är att unga idag är mer öppna kring psykiska problem och därför är mer benägna att rapportera sådana problem.
Upplevelsen av olika psykosomatiska besvär ökar bland våra barn och unga. Debatten om både orsakssambanden och de begreppsliga definitionerna av psykisk hälsa/ohälsa viktig för ökad förståelse för sambanden och för effektiva och hållbara insatser. Flera intressanta artiklar i ämnet här: https://madinsweden.org/tag/psykisk-ohalsa/.