Sociala villkor är avgörande för psykiska problem

1
304

Nyligen publicerades ett rapport från England som visade att barn och unga som lever i familjer med olika påfrestningar har 3 gånger högre risk för att drabbas av psykiska problem [1].

Liknande fynd har redovisats i ett stort antal andra studier. Således har Eva Mörk och medarbetare i Sverige visat barn i familjer med de lägsta inkomsterna löper 3 högre risk för att ha vårdats på sjukhus för psykisk ohälsa, se figur [2]. Liknande gäller för barn till lågutbildade föräldrar.

En avgörande fråga är om föräldrarnas låga inkomster, eller deras korta utbildning, är orsak till barnens problem eller om det finns andra bakomliggande problem som både förklarar låga inkomster/låg utbildning och barnens psykiska problem. Det är exempelvis tänkbart att låga inkomster/låg utbildning förklaras av arbetslöshet och att det är arbetslösheten som bidrar till barnens psykiska problem. Frågan om orsakssamband är avgörande för utformning av åtgärder. Att öka inkomsterna i familjer med knappa ekonomiska resurser är reform som är möjlig att genomföra. Överföring av pengar sker redan, exempelvis i form av socialtjänstens ekonomiska bistånd (socialbidrag) men ändå levde år 2015 9,1 % av alla barn i fattiga familjer (inkomster under 50% av genomsnittet). Om dessa familjer fick större bidrag, skulle det minska den psykiska ohälsan?

För att besvara fråga krävs experiment när några familjer slumpvis får mer pengar. En sammanställning av sådana experiment har publicerats [3]. Översikten visar att i 14/22 experiment, barnens psykiska hälsa och deras skolprestationer förbättras om familjerna fått extra pengar. En avgörande fråga är dock hur stora blir effekterna i relation till kostnaderna. Sammanställningen visar att om familjerna fått 10 000 kr i årligt tillskott förekomsten av ADHD skulle minska från 5000/100 000 till 4950/100 000. Liknande effekter gäller för andra psykiska problem. Effekterna är dock små och kostnaderna är stora. I Sverige fanns 2017 1,2 miljoner barnfamiljer med 1,8 miljoner barn. Om de 9,1% av familjerna som räknas som fattiga fick ett tillskott vardera om 10 000 kr skulle den årliga kostnaden bli 1,1 miljarder kr.  Kostnaden för varje förbyggt fall av ADHD skulle då bli mer än 1 miljon kronor.

Att öka de ekonomiska bidragen verkar således knappast vara lösningen på problemet med den ökade risken för psykisk ohälsa i socialt mindre gynnade grupper. Det finns dock andra vägar. En möjlighet är att generellt förbättra kvalitén på skolundervisningen. I länder som Finland och Japan har barnen betydligt bättre skolresultat än Sverige, både i genomsnitt och för barn till lågutbildade föräldrar (OECDs PISA undersökningar). Skillnaden mellan olika grupper är också mindre i Finland och i Japan. Det är möjligt att de som drar störst nytta av en förbättring av skolan skulle vara de grupper som idag är social minst gynnade. Detta kan också gälla för andra samhällsreformer.

Sven Bremberg

Referenser

1. Office for National Statistics (UK). Children whose families struggle to get on are more likely to have mental disorders 2019. Available from: http://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/healthandsocialcare/childhealth/articles/childrenwhosefamiliesstruggletogetonaremorelikelytohavementaldisorders/2019-03-26.

2. Mörk E, Sjögren A, Svaleryd H. Hellre rik och frisk – om familjebakgrund och barns hälsa. Stockholm: SNS; 2014.

3. Cooper K, Stewart K. Does Money Affect Children’s Outcomes? An update. London: London School of Economics; 2017.

Previous articlePersoner med utmattningssyndrom mår bättre av skogsbad
Next articleVarför mår barnen så dåligt?
Sven Bremberg är barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet. Han har tidigare varit verksam vid Folkhälsomyndigheten. Sven Bremberg har medverkat i arbetet med att utveckla en svensk strategi för att minska sociala skillnader i hälsa under uppväxten och varit ansvarig för uppdrag från regeringen som behandlat stöd till föräldrar, ungdomars psykiska hälsa och prevention av självmord.

1 COMMENT

  1. Intressant. Jag tror helt klart att föräldrars utbildningsnivå spelar en stor roll för barnens utveckling. Dock tror jag vad för slags högre utbildning spelar roll. Det vore intressant att se studier på hur personer som är vuxna idag och lider av psykisk ohälsa, haft för föräldrar och vad deras utbildning och längd på utbildning varit.