Den brittiska psykologorganisationen The British Psychological Society har lanserat ett helt nytt omfattande ramverk som alternativ till dagens psykiatriska diagnosmanualer DSM och ICD.
Nyligen lanserade den brittiska psykologorganisationen The British Psychological Society (BPS) ett helt nytt ramverk för hur vi kan tolka och behandla psykisk ohälsa. Det beskrivs som ett meta-ramverk som på ett tvärvetenskapligt sätt spänner över flera forskningsområden, teorier och discipliner. The British Psychological Society har sedan flera år tillbaka genom flera olika initiativ tagit avstånd från den biopsykiatriska förklaringsmodellen av psykisk ohälsa.
Redan år 2013 togs första steget till ramverket genom att organisationen satte som mål att arbeta fram ett nytt förhållningssätt bortom diagnosmanualerna ICD och DSM – de manualer som i dag generellt används inom psykiatrin. Organisationen menade att dessa diagnosmanualer var erkänt bristfälliga och man ville arbeta fram ett nytt mer adekvat förhållningssätt till psykisk ohälsa.
Fem år senare – i februari år 2018 – lanserade de the Power Threat Meaning Framework (PTM). Det är ett mycket omfattande arbete som vänder sig till människor inom alla de olika institutioner i samhället som kommer i kontakt med eller vars beslut rör människor med psykisk ohälsa. De går även så långt att de menar att ramverket rör alla människor, då de faktorer som beskrivs egentligen är faktorer som påverkar alla människor i mindre eller högre grad.
Ramverket beskrivs som en multifaktoriell och kontextuell förklaringsmodell som innefattar både sociala som psykologiska men även biologiska faktorer. Ramverket ämnar belysa och förtydliga sambanden mellan samhällsstrukturer – såsom diskriminering, fattigdom och ojämlikhet – och trauman – såsom övergrepp och våld. Det vill även belysa följderna i form av det känslomässiga lidande och de atypiska beteenden som kan uppkomma ur den förvirring, rädsla eller hopplöshet som ojämlika strukturer och trauman orsakar.
Istället för att som med dagens medikaliserade diagnossystem fråga vad som är fel på individen så ställer man fyra andra frågor: Vad har du utsatts för? (How has Power operated in your life?), hur påverkade det dig? (What kind of Threats does this pose?), vad skapade du för mening ur det? (What is the Meaning of these situations and experiences to you?) och vad tvingades du göra för att överleva? (What kinds of Threat response are you using?).
Två av forskarna bakom ramverket, Peter Kinderman, tidigare ordföranden för den brittiska psykologorganisationen och professor i klinisk psykologi, samt Kate Allsopp, forskare vid Univerity of Liverpool, publicerade för två år sedan i tidskriften The Lancet, förslag på hur man kan använda de nuvarande diagnosmanualerna ICD och DSM för att innefatta de mer komplexa sociala och relationella faktorer som man vet orsakar psykisk ohälsa. Kinderman och Allsopp påpekar i artikeln att det redan finns diagnoser i manualerna som beskriver ex. trauma, försummelse, diskriminering och socioekonomiska problem och att dessa diagnoser bör användas i högre grad av nu praktiserande läkare och psykiatriker för att undvika onödig patologisering av mänskligt lidande. De menar att det dessutom skulle lägga större press på beslutsfattare och politiker att införa systemreformer och därmed främja psykisk hälsa.
The British Psychological Society har nu under flera år tagit avstånd från det biopsykiatriska paradigmet och nu kan vi alltså se vad som har utkristalliserats ur det. Kinderman och flera av de som arbetat med ramverket är flitiga debattörer som utövar påtryckning på beslutsfattare och psykiatri och de samarbetar med forskare och psykiatrikritiker världen över. För den som inte orkar beta sig igenom den digra skriften på 414 sidor så finns det en sammanfattning på 139 sidor. Nu väntar vi med spänning på när det svenska psykologförbundet ska ta sig an det här och ta ton i debatten, såsom det det brittiska systerförbundet har gjort.
Dunja Grisell
Du kan läsa the Power Threat Meaning Framework i sin helhet här.
En sammanfattning av the Power Threat Meaning Framework finner du här.
En presentation av ramverket finner du här.
Peter Kindermans och Kate Allsopps artikel i The Lancet finner du här.
Wow! Det låter ju lovande. Men är det för mycket att våga hoppas att psykiatri och angränsande strukturer(gärna alla!) tar till sig detta? Distress happens from the outwards->inwards, som någon av dem säger, på ett ungefär. I Sverige är det ju alltid individen, som antingen tänker fel, är lat, känslig, inte anstränger sig tillräckligt, eller har fel i hjärnan, eller något annat, som är nästan oberoende av yttre omständigheter, typ.