Av Peter Simons 2018-12-25. Översättning av Lasse Mattila.
En ny studie visar att barn och ungdomar som tar en hög dos av antipsykotiska läkemedel löper nästan dubbelt så stor risk att dö jämfört med barn som tar andra typer av läkemedel. Ännu mer slående är att barn med höga doser av antipsykotiska läkemedel löper mer än fyra gånger högre risk att dö av kardiovaskulära eller metaboliska orsaker än barn på andra läkemedel.
Studien, publicerad online i JAMA Psychiatry, leddes av Wayne A. Ray, doktorand vid Vanderbilt University School of Medicine. Datan till studien samlades mellan 1999 och 2014. Studien fokuserade på barn och unga i åldrarna 5 och 24 år som omfattades av Medicaid-försäkring i Tennessee, vilket gjorde det möjligt för forskarna att undersöka deras journaler. Totalt ingick cirka 250 000 individer i studien. Forskarna uteslöt barn med flera allvarliga fysiska sjukdomar, tics och schizofreni. Vanligaste inkluderade diagnosen i studien var ADHD.
Studien bestod av tre grupper: en kontrollgrupp som var på mediciner som stimulanter eller antidepressiva medel; en grupp som ordinerades en låg dos av en antipsykotisk; och en grupp som förskrevs en hög dos av antipsykotisk läkemedel.
Gruppen med låg dos antipsykotiska läkemedel hade ingen signifikant ökad risk för dödsfall jämfört med gruppen som tog andra läkemedel. Barn som tog en hög dos av antipsykotiska läkemedel löpte dock 1,8 gånger högre risk att dö av någon anledning, 3,5 gånger högre risk att dö av oväntade orsaker (inte överdosering) och 4,29 gånger högre risk att dö av kardiovaskulära eller metaboliska problem. Dödsfall genom självmord skilde sig inte mellan grupperna.
Totalt skedde det 40 dödsfall av 27 354 i gruppen med högre doser (0,15%) jämfört med 67 dödsfall av 123 005 i kontrollgruppen (0,05%).
Det kan naturligtvis finnas flera faktorer som ledde till skillnaden mellan grupperna, faktorer som fanns i gruppen med högre doser som inte var närvarande i kontrollgruppen. Forskarna kontrollerade dock de mest uppenbara förklaringarna till skillnaden (diagnos, medicinsk sjukdom och användning av mediciner). Dessutom, efter att forskarna analyserade materialet på olika sätt (sensitivtetsanalys), kom de fram till att “för att förklara risken av oväntad död i gruppen med höga doser skulle en störningsfaktor (confounder) vara tvungen att öka risken fem-faldigt, finnas hos 75% av deltagarna i gruppen med hög dos antipsykotisk medicinering, men inte finnas hos deltagarna i kontrollgruppen”.
De potentiellt dödliga kardiovaskulära och metaboliska biverkningarna av antipsykotiska mediciner är väl dokumenterade, men enligt forskarna är detta en av de första stora studierna som undersöker om huruvida barn löper större risk att död på grund av medicinerna. Forskarna skriver även att efter att andra generationen antipsykotiska läkemedel uppfanns, började läkemedlen förskrivas till yngre patienter för flera olika indikationer, såsom ADHD, depression och beteendeproblem, för vilka andra behandlingar kan vara ett både bättre och säkrare alternativ.
Enligt forskarna,
“Undersökningsresultaten verkar förstärka befintliga riktlinjer för förbättring av resultaten av antipsykotisk terapi för barn och ungdomar. Dessa riktlinjer innefattar bl.a. begränsning av antalet indikationer för medicinsk behandling; behov av adekvata försök med alternativa behandlingsformer när möjligt, inklusive psykosociala interventioner; kardiometabolisk bedömning före behandling och övervakning och uppföljning efter behandling; samt begränsning av medicinska behandlingen till lägsta dos och till kortast möjliga längd.”
Du finner originalartikeln av Peter Simons här.
Brutalt och grymt är bland dom första ord jag tänker på när jag läser “antipsykotika till barn”. Tycker det verkar grymt att ens utföra studier på någon mänska med antipsykotika.
Bra översättning Lasse!
Tack för reflektionerna och för feedbacken, David! Allt gott! LM