Svenska Dagbladet, 2018-11-22
Antalet barn som tvångsvårdas inom psykiatrin ökar. Samtidigt riktar den nationella samordnaren Kerstin Evelius skarp kritik mot de åtgärder som används inom denna vård. – Att bälteslägga en åttaåring kan aldrig vara för barnets bästa. Det är jag högst tveksam till.
Nyligen ska en åttaåring ha tvångsbältats flera gånger, i uppemot fem timmar, vid barn- och ungdomspsykiatrin på Sunderby sjukhus mellan Luleå och Boden, något som har fått Justitieombudsmannen (JO) att rikta skarp kritik mot vårdavdelningen. En av gångerna ska barnet ha slutat andas.
Lars Löfgren, länschef för barn- och ungdomspsykiatrin i Norrbotten, bemöter dock kritiken i fallet med åttaåringen. Han hävdar att det inte var något fel att använda tvångsbälte och att LPT-lagen (lagen om psykiatrisk tvångsvård) är utformad så att den inte gör skillnad på ålder.
– Den utgår från situationer och behov, om det finns skäl att använda tvångsåtgärder. Det är också så vi använder den, säger han till SVT Nyheter Norrbotten.
Löfgren säger också att det “aldrig hänt att en fastspänningssituation har lett till att någon blivit kvävd eller att det varit risk för kvävning på grund av det”.
Antalet barn som vårdas enligt LPT ökar. Enligt siffror från Socialstyrelsen vårdades 261 barn med hjälp av denna lag 2017, att jämföra med 207 barn 2011.
Lagen ger också vårdgivaren möjlighet att ta till extraordinära åtgärder, som bältesläggning. Det vill säga att barnets armar och ben spänns fast i en säng. Bältesläggning av barn förekommer i nästan alla landsting.
– I lagen finns en massa kriterier som måste vara uppfyllda, som att det måste finnas en omedelbar fara för att patienten skadar sig själv eller någon annan. Men regelverket kring dessa åtgärder ser likadant ut för vuxna som för barn, säger Kristina Swiech, jurist på Socialstyrelsen.
Detta vill Kerstin Evelius, nationell samordnare för området psykisk hälsa, ändra på. På uppdrag av regeringen har hon utrett den psykiatriska tvångsvården bland barn och hon är starkt kritisk till hur den fungerar i dag. För som det är i dag, säger hon, finns en skrämmande låg tröskel för när åtgärder som bältesläggning sätts in mot barn.
– I dag finns skrivningar om att man får använda bältesläggning för att avvärja en situation. Men det lämnar otroligt mycket upp till var och en att avgöra vad som är en situation. Är det om man har ont om personal, få vårdplatser eller om personalen har bristande kompetens? För mig handlar det bara om prioriteringar, säger Kerstin Evelius.
Läs hela artikeln här.
